Snabbguide – kriminaljournalistik
Ska du rapportera om brott och känner dig grön på området? Här är en lathund med det mest grundläggande.
Gripen, anhållen, häktad, åtalad?
En misstänkt person kan gripas av polisen. Kort efter gripandet ska personen förhöras.
Därefter beslutar åklagare om personen kan anhållas, eller ska släppas på fri fot.
En misstänkt person kan vara anhållen i tre dagar innan åklagaren måste begära personen häktad.
Den misstänkta begärs häktad genom att åklagaren skickar en häktningsframställan (offentlig handling) till tingsrätten.
Domstolen (normalt tingsrätten) håller häktningsförhandling och beslutar om den misstänkta personen kan häktas – eller ska släppas fri.
Häktningsförhandlingen är normalt öppen för journalister och allmänhet, men kan i känsliga fall hållas bakom lyckta dörrar, alltså stängda dörrar.
Om en person blir häktad flyttas den från polishusets arrestceller till Kriminalvårdens häkte.
Åklagaren har nu 14 dagar på sig att väcka åtal (se nedan). Den tiden kan förlängas av domstol, om åklagare och polis behöver mer tid på sig för att samla bevis.
Skäligen misstänkt – eller på sannolika skäl?
Om en person är skäligen misstänkt handlar det om den lägre misstankegraden.
Är misstankarna starkare – den högre misstankegraden – kallas det att personen är misstänkt på sannolika skäl.
Förundersökning
När polisen misstänker att ett brott har begåtts inleds en så kallad förundersökning, alltså utredning. Oftast är det en åklagare som håller i förundersökningen och kallas förundersökningsledare, men det är polisen som letar bevis och genomför olika åtgärder.
Åtal
Senast 14 dagar efter att en misstänkt har häktats ska åklagaren normalt väcka åtal, men häktningstiden kan förlängas.
Åtal väcks genom att åklagaren skickar en stämningsansökan (offentlig handling) till domstolen.
Åtalet kan innehålla flera åtalspunkter, alltså flera anklagelser om brott.
I samband med åtalet blir ofta stora delar av polisens
förundersökningsprotokoll (ofta kallad FUP) offentligt. Det kan handla om förhör, bildmaterial, kartor och listor över beslagtagna föremål.
Stämningsansökan (åtal) och FUP kan begäras ut från domstolen.
Rättegång
Rättegången kallas huvudförhandling.
Under rättegången är oftast målsägande (brottsoffret) och den tilltalade (misstänkt gärningsman) närvarande i domstolens rättssal.
Den målsägandes intressen kan i vissa fall bevakas av ett målsägandebiträde (advokat).
Den tilltalade (misstänkt) har en försvarsadvokat (försvarare).
Åklagaren presenterar sina bevis mot den misstänkta.
En juristdomare är rättens ordförande och vid sin sida har hen tre nämndemän. Nämndemän är vanliga medborgare som nomineras av politiska partier.
Vittnen och expertvittnen kan också kallas till rättssalen för att lämna uppgifter.
Även en rättegång kan hållas inom lyckta dörrar, alltså stängda dörrar.
Dom
En dom kan avkunnas direkt efter rättegången, men i mer komplexa ärenden faller domen vid ett särskilt utsatt datum och tidpunkt. Domstolen kan berätta när domen väntas falla.
Domen är offentlig och kan begäras ut från domstolen.
En dom i tingsrätt eller hovrätt kan överklagas av både åklagare och den tilltalade inom tre veckor. Sker inte det, vinner domen laga kraft – vilket innebär att till exempel påföljden (straffet) som står i domen ska verkställas.
Länkar:
- Gripen, anhållen, häktad (polisen.se)
- Rättegång i tingsrätten (Sveriges domstolar)
Kommentarer: