söndag 25 juli, 2021

Mediemänniskan.se

Inspiration och input för nyhetsjournalister.

Därför tror jag inte på 4G som mediakanal ännu

Det är tidigt på kvällen på Kungsholmen i Stockholm. En central plats i Sveriges huvudstad, där utbyggnaden av 4G-nätet tog fart tidigt. Jag försöker koppla upp mig på 3G-nätet i lägenheten, men kan bara surfa med GSM. Som tur är har jag helgarderat mig med modem från tre olika operatörer – Telia, Telenor och Comviq, Som bäst kommer någon av de tre konkurrenterna upp i den lägsta 3G-täckningen. Mitt i stan.

Det är det här som oroar mig. 3G och 4G ser riktigt bra ut på pappret som distributionskanal för media. Lyssna på radio när du själv vill, ladda ner en videosekvens på några sekunder eller varför inte titta på strömmande video? Med 4G-hastighet som lovar att matcha fiberlinorna med 100 Mb/s ska det inte vara något problem att surfa, ladda ner färska och grafiktunga nyhetstidningar på ett litet kick. Men i verkligheten tror jag på det först när jag ser det. Jag vill kunna surfa hemma i soffan, eller åtminstone vid skrivbordet – inte stående på ett ben på trottoaren utanför.

Hade det bara varit min temporära bostad på Kungsholmen som det varit svårt att få täckning i, hade det varit förståeligt. Det är tjocka stenväggar, just där kanske det var radioskugga, masten kanske hade ett för hårt tryck på sig i kvarteret. Men problemen fortsätter på flera håll i landet. Mängder med människor berättar hur de inte kan surfa eller koppla upp sina babs-maskiner, trots att mobiloperatörernas täckningskartor lovar full 3G-täckning.

Visst är det fantastiskt att kunna titta på Play Rapport på stranden, men innan vi tar mobilnätet för givet som en distributionskanal för media så måste det fungera.

Kommentarer:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *