söndag 25 juli, 2021

Mediemänniskan.se

Inspiration och input för nyhetsjournalister.

Kan en ny samsyn undvika credbråk?

Efter det senaste mediebråket mellan Sydsvenskan och kvällstidningarna om hur lokala nyheter rewritas och creddas, kan det vara värt att stanna upp och fundera hur credpolicys fungerar i den digitala vardagen.

Personligen tycker jag att om det ska creddas, så ska det creddas tydligt. Då är det blålänk som gäller, det vill säga en länk inne i brödtexten till ursprungsartikeln. Dessutom bör credden komma högt i brödtexten (och kanske även ingress?) – inte långt ner i artikeln, dit många läsare kanske inte når.

Expressen har bra värderingar i sin kvalitets- och credpolicy, som fler borde följa efter.

Frågan är om det räcker? Är det dags att gå ännu längre?

  1. I en värld där vi pratar om transparens som något slags hygienfaktor: bör vi alltid berätta var vi har fått nyheten ifrån (när det är möjligt inom pressetikens ramar)? Tanken är vild, men kan vara värd att tänka.
  2. Ska man behålla credden även efter att den egna redaktionen har fått grejen bekräftad? När Mediemänniskan ställde frågor till flera nyhetschefer för några år sedan, svarade flera av dem att de tar bort credden när grejen är kollad (man har ringt ett samtal, eller själv sett pressmeddelandet). Bör man tänka om här?
  3. Diskussionen mellan Sydsvenskan och kvällstidningarna lyfter på locket till en bredare diskussion i ett digitalt landskap: vilka är alternativen till att aggregera nyheter från andra redaktioner, om man har som målsättning att vara heltäckande? Går det att avstå?

Vad tänker du? Skriv en kommentar!

Mer i samma ämne:

Lästips: Rewrites: Hur mycket får man egentligen citera? (Journalisten.se)

Kommentarer:

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *