Blåljusbevakning. Hur motiverar vi journalister att vi berättar om exempelvis trafikolyckor och bränder? Varför är det viktigt att det når allmänhetens kännedom? Mediemänniskan frågade några redaktörer.
Etikett: nyhetsförmedling
På flera håll hör jag hur nyhetsbranschen börjar nyansera snabbhet, som ofta setts som ett skällsord. Istället läggs tyngdpunkten över på hur man är snabb.
Live-journalistik utan risken att röja känsliga uppgifter – är det möjligt? Mediemänniskan funderar kring frågan.
Det gör mig orolig när journalister inte försvarar journalistiken – och till och med bygger vidare på misstolkningar. I de allvarligaste fallen hjälper seriösa journalister till att sprida begrepp och idéer som lanserats i propagandasyfte – mot fri journalistik.
Fokus på förbättring. Att journalister ofta direktsänder om nyhetshändelser ifrågasätts. Vilka lärdomar kan vi dra av ”live-revolutionen”?
Kategorier
Kvalitetsmärkt journalistik ett måste
Nu har något hänt och flera svenska redaktioner har förstått att de 1 synligt måste berätta vad (nyhets-)journalistik går ut på och 2 märka upp åsikter, debatt och opinionsjournalistik tydligare.
Kategorier
Publiken ska vara i fokus – men hur?
En vanlig floskel är att journalister alltid ska ha publikens behov och vanor i fokus. Men vad innebär egentligen det?
Snuttifierande, kortsiktig, hårdvinklad och förenklande. Nyhetsjournalistiken har fått mycket skäll och ses ofta som en resurskrävande storasyster till det mer nobla långsiktiga grävandet.
En ny studie visar hur sociala medier (främst Facebook) har blivit en större distributör av nyheter. Här gäller det att hålla tungan väldigt rätt i mun.
En ständig kamp pågår mellan journalistiska långkok och rapp snabbhet. På sajterna borde både kulturer kunna leva sida vid sida, menar Mediemänniskan.
Kategorier
News 55 förtjänar respekt
Nyhetssajten News 55, som först och främst riktar sig till en äldre publik, saknade något i medielandskapet – och gjorde något åt det.
I kampen om nyhetspubliken måste sajterna tänka smartare än någonsin och låta publiken mixa sitt flöde själv — precis som vi är vana från sociala medier.
Direktrapportering, liverapportering eller livebloggande — en av de nyaste formerna att rapportera har många namn. Det handlar om att följa en händelse och rapportera i textform, minut för minut, ofta i kombination med en interaktion med publiken. Här är några grejer som kan vara bra att tänka på inför en direktrapportering.
Tema: nyhetstorka | Bland publiken – och ibland också hos journalister – råder bilden att det finns ett givet antal nyheter varje dag. Om det antalet minskar för mycket blir det ”nyhetstorka”, under semesterveckorna kallad sommartorka. Jag håller inte med.