Form & tilltal. Tjocka rubriker. Röda just nu-vepor. Gula bakgrundsplattor. Listan med de senaste publiceringarna. En ticker som ständigt uppdateras. Kan form ge en känsla av puls och tilltala nyhetsknarkarna?

Form & tilltal. Tjocka rubriker. Röda just nu-vepor. Gula bakgrundsplattor. Listan med de senaste publiceringarna. En ticker som ständigt uppdateras. Kan form ge en känsla av puls och tilltala nyhetsknarkarna?
Ljudet har fått en ökad status. Nu satsar fler på ljud och poddradio.
De svenska kvällstidningarna är duktiga på mycket och imponerar i flera grenar. Men är storleksförhållandena så självklara att branschen börjar gilla läget?
Långtifrån alla journalister som dagligen arbetar med att förse mediesajterna med innehåll har koll på hur besökarna räknas. Därför tänkte jag räta ut några frågetecken.
Efter 20 år på nätet kan Aftonbladet sammanfatta en rad framgångar digitalt. I dag har de satt standard för hur svenska nyhetssajter ser ut och fungerar.
Att få vatten på sin kvarn är en väldigt skön känsla. Det kan jag intyga, efter att ha lyssnat på lördagens Medierna i P1. Flera tunga namn bekräftade då, på olika sätt, hur viktigt det är att vara först, snabbt på plats – och börja sända. Allt med bakgrund av det stora nyhets-tv-kriget som brutit ut på nätet när kvällstidningarna storsatsar.
De jobbar bakom kulisserna för att göra det möjligt för mediebolagens journalister att publicera nyheter så smidigt som möjligt – och för att ge publiken en så bra upplevelse som möjligt. Men vad gjorde de förra året?
Den utsågs till Sveriges bästa nyhetssajt av Internetworld och har ledartröjan i kampen om nyhetsläsare på nätet. Oavsett om man arbetar med kvällstidnings-, morgontidnings-, riks- eller lokaljournalistik finns det säkert anledning att snegla på sajtens pusselbitar.
Meta: TV3-programmet Efterlyst lät övervakningsfilmer rulla i sin stora webbreklam som bäddade in aftonbladet.se.
Kommer en rewrite-maskin att landa i Sverige? Mediemänniskan tipsar: Så skyddar du dig!
Aftonbladets chefredaktör Jan Helin har många poänger när han pekar ut varför tidningens webbsatsning är så lyckad i relation till andra mediehus. Även lokalt går det att dra flera lärdomar.
Vem var först? I en unik sammanställning har Mediemänniskan tagit reda på hur snabba nyhetswebbarna på riksnivå var med nyheten om det brinnande värmeverket i Örebro.
Länkar till originalkällan – men också till andra mediekanaler – dyker upp i texterna på allt fler nyhetssajter. Ett exempel är när Aftonbladet länkar till Expressen.
2012 måste vara året då e-sporten på allvar kom in i värmen i de stora svenska mediehusen. Samtidigt som Aftonbladet är med och arrangerar ett nordiskt mästerskap har SVT öppnat en e-sportsajt och sänder matcher i ”riktig” tv – inte bara på nätet.
Jag tycker att nyhetssajter både borde erbjuda två flöden: Ett med senaste nytt och ett med dagens största nyheter. Här kommer en spaning: Det blir vanligare att nyhetssajter gör just så. Ett exempel är DN.se som låter dagens toppnyheter ligga kvar i en svart remsa längst upp på sidan. Att göra en sådan uppdelning låter webbredaktionen att hålla huvudflödet rejält uppdaterat med det absolut senaste som hänt, även om kungen avgick mycket tidigare under dagen.