lördag 19 september, 2020

Mediemänniskan.se

Inspiration och input för nyhetsjournalister.

Foto: Nick Näslund

Tack för allt, Östra Småland

Tidningsdöd. Min debut som avlönad journalist gjorde jag på tidningen Östra Småland. Nu finns den inte mer.

Det ringde i telefonen hemma i torpet och min pappa svarade. Om vi minns rätt frågade redaktionschefen ”tror du han klarar av det?” Alltså att göra en teckning i veckan, som 14-åring. I dag täcker teckningarna hela dörren till mitt gamla barnrum. Det var mitt första jobb för Östra Småland.

I slutet av november gav tidningen ut sitt sista nummer. ”Tack alla läsare” stod det på ettan. Själv är jag tacksam för Östra Småland. Tack för att jag som praoande högstadieelev nervöst fick sitta under hatthyllan och vänta på nästa reporter som skulle ut på jobb. Tack för praktiken under högskoletiden, hos den allra bästa – Leif, lokalredaktör i Torsås.

Man brukar säga att lokalredaktioner är den bästa skolan för reportrar och Torsåsredaktionen är nog det ultimata beviset. I lokalen bredvid djuraffären fick jag se hur läsare efter läsare slank in för en pratstund. Leif höll ”morgonmöte” med sina egna läsare på trappan utanför.

Myggan kom i tidningen

Min första sommar som reportervikarie gjordes också i Torsås. Med 7 000 invånare i kommunen och 2 000 i tätorten är det en i jämförelse liten plats. Här sattes förmågan att hitta nyheter på prov direkt – inte minst för någon utan ett upparbetat kontaktnät.

Jag minns hur pappa uppmanade mig att skriva ner så många allmänna idéer som möjligt i blocket innan jag började vikariatet. Jag följde rådet och det blev en bra grund att stå på, när jag ensam skulle täcka en (ibland två) sidor om dagen. När jag var klar med texterna återstod redigeringen. Jag minns att besättningen på desken i Kalmar var nervösa både en och två gånger: Skulle det komma några sidor från den gröne lokalredaktören? Det gjorde det alltid, till slut.

En dag gav jag mig ut längs skogsvägarna för att göra ett bildknäck om Torsåstraktens vackra sommarnatur. Jag tog bilder på blommor i vägrenen och på en mygga som stack mig i armen. Fortfarande är det nog den text som gett mig flest läsarreaktioner. Det lärde mig att inte fnysa åt det lilla, vardagliga.

”Den rullar!”

Ett annat minne var när jag upptäckte utländska cykelturister som trampade genom kommunen. En solklar nyhet i Torsås. Jag körde om dem på landsvägen och kastade mig ur bilen för att stoppa cyklisterna. ”Den rullar!” ropade de när jag närmade mig med blocket och kameran. Det tog någon sekund innan jag insåg att jag inte lagt i handbromsen. Som tur var gick det bra.

Sommaren därpå vikarierade jag i det dubbelt så stora Nybro med 20 000 kommuninvånare. Vilket drag! Vilken nyhetspuls!

Tack Östra Småland för sommarvikariaten, nyhetsjägarhjärnan, diarielabyrinterna, för respekten för lokallokala nyheter, för att jag fick uppleva doften från ett riktigt tryckeri, för underdog-drivet.

Tack för att ni höll ut från 1928 till den 27 november 2019.

Kommentarer:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *