torsdag 17 oktober, 2019

Mediemänniskan.se

Inspiration och input för nyhetsjournalister.

Alexander Katourgi. Foto: Privat och montage

Han undersöker strecket – som ofta används i rubriker

Hallå där! Alexander Katourgi skriver just nu sin masteruppsats om tankstreck och språkriktighet. Bland annat tittar han på hur tankstreck används i tidningsrubriker.

Verksamma journalister och andra som intresserar sig för journalistik uppmanas att fylla i Alexander Katourgis enkät här.

Hur kom det sig att du valde detta ämne?

– För fem år sedan gjorde jag en studie om semikolon, svenskans kanske mest uppmärksammade och felanvända skiljetecken. I studien kom jag fram till att skrivreglerna rent ut sagt är felaktiga, vilket lär vara en stor anledning till osäkerheten kring tecknet. Om språkvårdens rekommendationer, och språkpolisernas rättningar, bara är intetsägande floskler går det inte att göra rätt. Efter allt detta föll det sig naturligt att fortsätta forska på det näst mest uppmärksammade skiljetecknet, tankstreck, och se om det går att dra samma slutsatser.
Det ska tilläggas att interpunktion är ett kraftigt försummat område i språkforskningen, vilket innebär att skrivreglerna för skiljetecken aldrig uppdateras. Det finns ett hönan–ägget-förhållande här, eftersom reglernas oföränderlighet (de har sett ungefär likadana ut i tvåhundra år) får det att verka som att ämnet skulle vara färdigbeforskat. En viktig poäng med min studie är att så inte är fallet.

Hur tycker du själv att journalister använder tankstreck? Har du reagerat på något speciellt?

– Visst har jag sett de dråpliga rubriktankstreck som delas i sociala medier, men vi kan nog lugnt säga att det rör sig om en minoritet. Det speciella jag reagerar på är att tankstreck kan användas på väldigt många olika sätt utan att någon tycker att det är galet; då är det inte så konstigt att reglerna blir luddiga, vilket leder till att även regellydiga journalister ibland glider utanför gränsen för det acceptabla. Jag vill ta reda på var den gränsen går.

En av Mediemänniskans käpphästar är att man blandar ihop minustecken och tankstreck i många rubriker. Är det något du tänkt på?

– Först vill jag nysta upp begreppen här. Saken är ju den att minustecken (−) och tankstreck (–) är förvillande lika varandra, så misstaget är å ena sidan förlåtligt, å andra sidan nästan omöjligt eftersom ingetdera tecknet finns på tangentbordet. Å andra sidan har vi bindestreck (‐) och Unicode-hybriden bindestreck-minus (-), det enda som finns på tangentbordet. Dessutom talar vi ju om pratminus, som är exakt samma tecken som tankstreck: inte konstigt att man tar miste på tankstreck och ”vanligt” minus! För visst är det så att bindestreck-minus råkar ersätta tankstreck då och då, men eftersom bara den förra av dem finns på tangentbordet är det berömvärt att det inte händer oftare. Frågan jag ofta ställer mig är varför tangentbordstillverkare från början skapade detta fantastiska verktyg utan att ge plats åt det omistliga tankstrecket. Ursäkta språkvetarsvaret!

Vad är din känsla: Hur ligger det till med språkriktigheten hos journalistkåren?

– Den svenska språkvården har för vana att utgå från tidningarnas språkbruk i sina rekommendationer. Det här är professionell text som når många läsare, ibland över hela landet: när språkliga nymodigheter dyker upp i tidningarna betraktas de som ordentligt etablerade i språket. I någon mening är journalistkårens språk själva definitionen för språkriktighet, och även i min tankstrecksstudie utgår jag från tidningarnas brödtext. Att journalister sedan förväntas rätta sig efter språkvården skapar förstås en tröghet i språket och gör alla språkliga avvikelser extra synliga, men det betyder inte att de är vanliga. Journalister skriver korrekt, åtminstone i brödtext. Rubriker är på många sätt en annan genre, som jag också studerar separat.

Hur tar vi del av dina resultat?

– Studien ska vara färdig i maj, så under juni kommer den att bli tillgänglig på Digitala vetenskapliga arkivet (DiVA). Den som inte är sugen på att läsa 70 sidor akademisk text uppmanas hålla ögonen öppna efter en mer lättsmält version på www.språkkrönikan.se. Där finns också en massa annan trevlig läsning för den som intresserar sig för svenska och språkvetenskap.

Relaterat: ”Klas” berättar om det otäcka strecket i rubriken

Kommentarer:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *