onsdag 18 september, 2019

Mediemänniskan.se

Inspiration och input för nyhetsjournalister.

3 reflektioner efter Gräv 19

Omkring 600 journalister samlades i Kalmar för att lyssna till granskande reportrar, få inspiration och kunskap.

Grävseminariet arrangeras varje år av Föreningen Grävande Journalister. I år var det 30-årsjubileum i Kalmar. Här är några reflektioner därifrån:

1: Att utkräva ansvar med humor

Dråpligt effektivt. En grej som fastnade hos mig efter Gräv var UG-reportrarna Lars-Göran Svenssons och Staffan Florén Sandbergs resonemang kring hur de jobbade med humor när de granskade hur det offentliga Sverige lurats av bluffakturor.

Trots att företagen som skickade räkningarna fanns på varningslistor betalade kommuner och myndigheter stora belopp – men inte så stora belopp att det skulle fungera med insparkade dörrar i tv. Därför valde teamet ett annat tilltal, där man med värme pratade med ansvariga om hur fel alltihop hade blivit och som skildrade dråpligheten i utbetalningarna.

Det är något att lära sig av – och att även ett nyfiket och empatifullt bemötande kan bli väldigt effektfullt, även i en ansvarsintervju.

2: Respekt som metod

Socialreportage. Flera föreläsare berättade hur de höll stenhårt på grundregeln att behandla sina intervjupersoner med respekt.

Att inte jaga sensationer blev ett arbetsverktyg – som öppnade fler dörrar och gjorde att teamen kunde följa människorna och händelserna ännu närmare än om de skulle tränga sig på.

Ett exempel är teamet bakom guldspadenominerade ’36 dagar på gatan’ som berättade att alla personer som följdes i serien kunde hoppa av när de ville – till och med när allt var färdigklippt. Det var förstås en risk, men genom att ha respekt i alla led undvek teamet avhopp. Dessutom var själva metoden, att leva sida vid sida med hemlösa människor i hela 36 dagar, en form av respekt; att inte bara ”hälsa på” kort i någons utsatthet.

Liknande erfarenheter om hur respekten varit central hade Anna-Klara Bankel och Emil Larsson som jobbat tätt ihop kring flera gräv som utgår från människornas berättelser och sedan växer till att bli granskningar.

Socialjournalistik bygger i hög utsträckning på att bygga förtroende – något vi andra journalister kan lära oss mycket av. En föreläsare nämnde att socialreportaget tidigare haft dålig status, i skuggan av granskningar inom ekonomi och politik. Den synen är svår att förstå och tillhör förhoppningsvis historien. Själv lyfter jag på hatten för alla duktiga grävare inom området.

3: Olikheterna bland grävare

Metoder. Trots att granskande journalistik är ett och samma ”underområde” inom journalistiken, slås jag av hur olika de granskande reportrarna arbetar. Verktygen skiljer sig åt väldigt mycket.

En del arbetar med läckta databaser, högt uppsatta källor, krypterade hårddiskar, internationella nätverk (som UG:s Swedbank-gräv). Andra träffar människor med en liten handkamera, kväll efter kväll, face-to-face på Mcdonalds (som 36 dagar på gatan eller Bankel/Larsson).

Vissa skuggar matvarubilar och kikar in genom bilrutan för att se vad temperaturmätaren står på (som Aftonbladets/Viafrees 200 sekunder). Andra intervjuar människor som fått gå i särskola, trots att det känns helt fel (som Ulla Öhman, P4 Västernorrland).

Metoderna är så olika. Det krävs fantasi, envishet, mod och uthållighet. Att kunna se att ett ämne går att granska.

  • Vad tar du med dig från Gräv 2019? Eller vad har du tagit med dig från Gräv tidigare år? Skriv gärna en kommentar nedan!

Kommentarer:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *