lördag 25 mars, 2017

Mediemänniskan

Resurs för nyhetsjournalister.

Illustration: Nick Näslund

Vad betyder formen för publikens uppfattning av en nyhetssajt?

Form & tilltal. Tjocka rubriker. Röda just nu-vepor. Gula bakgrundsplattor. Listan med de senaste publiceringarna. En ticker som ständigt uppdateras. Kan form ge en känsla av puls och tilltala nyhetsknarkarna?

Innehåll i all ära, men min övertygelse är att en nyhetssajt också kan skapa en känsla hos publiken via sin form. Känslor är viktigt. Designen är en del av berättandet.

Ett av de mer extrema exemplen är nyligen nedlagda breakingnews.com (ligger fortfarande live) som snabbt blev som en drog för nyhetsmänniskor, inte minst för journalister. Appens och sajtens Twitter-liknande flöde förstärkte känslan av ständiga uppdateringar.

Dansk-norska live-flöden med ständig koll

En liknande form har danska TV2, dock inte som förstasida. De kallar det ”livecenter” och är ett ständigt uppdaterat flöde från tidig morgon till midnatt med rubriklänkar, videoklipp och notiser.

Den norska public service-aktören NRK har gått ”all in” när det gäller att profilera sig som en nyhetssajt på nätet. Stora, fetstilade rubriker täcker spalterna. Rubrikerna strömmar in i takt med den tickande klockan i högerspalt. Sajten vill nåt: den känns intresserad av att ge dig senaste nytt.

Norrmännen ger sig dock inte; de har även ett live-flöde där nyheterna och inslagen flödar in. Direkt. Här och nu. Längst upp tickar klockan – precis som på den stora nyhetssajten vg.no som också har utvecklat nyhetsdygnet-sidan med egen värd, live-flöde och frågor och svar från publiken.

Patienten är död

The Guardian hyllas av många som en av världens bästa nyhetssajter. Jag förstår det inte. Guardian berättar med sin form att det här är en sajt för fördjupning – inte nyheter. Pulsen uteblir, patienten är död.

New York Times har flyttat ut papperstidningen på webben. Få andra sajter har lyckats fånga känslan av puffnotiser på prasslande broadsheet-papper som nytimes.com (NYT:s format är något mindre än broadsheet).

Svenska exempel på visuell nyhetspuls

SVT Nyheters just nu-länkar står ut och märks tydligt på sin svarta botten (ligger inte alltid uppe på sajten). DN:s senaste nytt-flöde ligger som högerspalt på desktop och högt även i mobilen.

Sveriges Radios live-sändningar är tydligt uppmärkta med ”direkt” och en pulserande animation.

De svenska kvällstidningarnas förstasidor innehåller i dag mycket feature, nöje, granskningar och satsningar. Men nyheterna är kvar längst upp och är dragplåstret. De röda just nu-markeringarna i rubrikerna, tipsefterlysningarna och på plats-banderollerna ger pulsen.

I Sverige ser vi dem som klassiska ”kvällstidningssajter” – men det är faktiskt stor skillnad i nyhetspuls jämfört med exempelvis danska Ekstrabladet, där puffarna mer liknar en skvallertidning än en ständigt uppdaterad nyhetskälla.

Min teori är att formen på sajterna kan spela roll i kommunikationen med publiken. Hur vill sajten framstå? Är det en uppdaterad nyhetssajt eller något annat? Vilka förväntningar kan publiken ha? Formen ger svaren direkt.

Kommentarer:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *