onsdag 24 oktober, 2018

Mediemänniskan.se

Journalistbloggen med 2 000 besökare i veckan.

Sex nya standarder som behövs på nyhetswebbarna

Att artikeln är ”just nu”, ”uppdaterad” eller ”rättad” kan framgå på ett bättre sätt än i dag.

Sneglande på Aftonbladet och andra stora sajter tar övriga nyhetswebbar till sig av den svenska webbstandard som växer fram. Här är några exempel som borde gå att göra på ett bättre sätt:

1. ”Just nu” i rubrik — ett måste?

  • I CMS där URL-adressen baseras på rubriken blir det knasigt när rubben börjar med ”just nu”, eftersom man ogärna vill ändra adressen när artikeln imperfektas.
  • Orden tar onödigt utrymme, och spär dessutom ut rubrikens viktiga ord vilket — om jag förstår det rätt — inte är så bra ur ett sökoptimeringsperspektiv.

”Just nu” kan ju framgå på ett annat sätt, exempelvis genom att märka artikeln med vinjett och kanske en annan bottenfärg?

2. Hur ser en modern uppdatering ut?

justnuJag har tidigare skrivit om att artikelformen kanske inte alltid passar all typ av nyhetsförmedling och att en långsam mini-liveblogg kanske skulle vara mer effektiv. Men om man ändå skriver en artikel, hur kan man uppmärksamma läsaren på att den uppdaterats sedan den första versionen lades ut?

Även här går det att arbeta med grafik, färg och utgörning på ett mer kreativt sätt än i dag. Ofta står det ”uppdaterad” på en undanskymd plats, eller instoppat i den löpande texten.

3. Rättad på rätt sätt?

Policyn att på ett tydligt sätt berätta för läsaren att texten rättats, om ett fel smugit sig in, blir vanligare på nyhetssajterna. Det är bra! Men nog finns det roligare sätt att berätta det än att skriva RÄTTAD i början av texten.

Här behövs också en ny standard.

vinjetter_nyhetswebb

 

4. Artikelserier och tidigare artiklar

Expressen och Svenska Dagbladet är två nyhetssajter som tänkt på artikelserierna på ett bra sätt.

Här är ett exempel från SvD om Ukrainakrisen. Artiklarna samlas i hop i ett tema, ett svep.

Expressen har utvecklat ”tidigare artiklar” till smarta tidslinjer under texten (men bara på mobilsajten). Se ett exempel under den här texten om ett mordfall (tänk på att surfa i mobilläge).

5. Hur framgår det att artikeln är gammal?

Emanuel Karlsten röt till om problemet efter att länkar till flera gamla artiklar fått nytt liv på sociala medier. Det är lätt att missa att artikeln inte är färsk. Exemplet Emanuel tog är fortfarande inte uppmärkt så att det framgår att artikeln är gammal.

korrigerad_serieProblemet är inte nytt — och relativt enkelt att lösa. Det går till exempel att programmera en sajt så att artiklar som är äldre än en månad får en annan bakgrundsfärg, vinjetten ”arkiv” eller något annat finurligt.

Svenska Dagbladets utvecklingsblogg skriver om deras tankar här. De tycker att deras datum är tillräckligt tydliga och högt upp.

Så är det inte på alla sajter. Häromdagen blev jag själv lurad.

6. Texter som är helt felaktiga

Tyvärr händer det ibland att nyheter bygger på felaktiga uppgifter. Det kan handla om att nya oväntade uppgifter sprider ljus över en händelse, eller att journalister blir aktivt lurade.

Det finns olika sätt att tackla detta bland nyhetssajterna. Vissa avpublicerar artiklarna helt, andra låter dem ligga kvar. När man inte avpublicerar är det bra om texten märks, kanske med en förklaring, så att det framgår att artikeln inte ska tas på allvar.

Kommentarer:

  1. Pingback: Mediebloggaren Nick Näslund: ”Sex punkter som varje nyhetssajt bör tänka på" - Klickmonster

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *