lördag 25 november, 2017

Mediemänniskan

Resurs för nyhetsjournalister.

Medierna måste börja ta ansvar för språket

Att ha ett korrekt språk, utan slarvfel och grammatiska missar, borde både vara ett säljargument och höja trovärdigheten för medier. Samtidigt verkar få ta ansvar för språket.

När korrekturavdelningarna försvann (på stora redaktioner så sent som för några år sedan) blev ansvaret på de enskilda journalisterna att stava och skriva rätt ännu tyngre. Men i den snabba online-världen hittar jag dagligen både slarv- och grammatiska fel i texterna.

Man skulle förstås kunna rycka på axlarna – ”vi publicerar hundra artiklar om dagen och att det blir fel ibland är självklart” – och som journalist kan man resonera så. Det gör dock inte läsarna.

Sociala medier har gjort språket mer ledigt. Samtidigt är det stor skillnad på ett ledigt och ett slarvigt språk. Dessutom odlas myten om att publiken uppskattar när journalister gör taffliga inlägg, använder slarvigt språk och tar mörka bilder – eftersom det är så amatörer gör. Det är mycket riskabelt, eftersom många söker sig till professionella medier just för att få kvalitet.

En lösning är inom räckhåll: en levande och prestigelös diskussion och feedback-kultur på redaktionsgolven och möjligheter för läsare att återkoppla är två bra mediciner.

Expressen är mig veterligen den enda större sajt som har byggt in formulär för att rätta fel i texter:

Många journalister tror att de skriver rätt, trots att fel har smugit sig in i texterna. Utan feedback upprepas samma fel, gång på gång. Därför kan du säkert hitta fel även i denna text – en text som ryter till om just språk (tipsa mig gärna om vad jag gjort för fel).

Korrekturläsare och redigerare saknas (och är saknade) på många redaktioner, men då gäller det att hitta realistiska alternativ. Att alla medarbetare uppdaterar sig på TT-språket (som förändras under åren) är något som borde vara självklart. Att diskutera hur man gemensamt kan ta ansvar för språket är en annan bra åtgärd.

Fyra tips som gör redaktionens språk bättre:

  • Understryk vikten av att läsa igenom sina egna texter. Att läsa sin text långsamt och högt när den är klar utgör den första utposten innan läsaren (en redaktör eller redigerare borde vara den sista utposten).
  • Kom överens om en prestigelös kultur – återkoppla varandra i vardagen. Om ni har kommit överens om att ta emot kritik med tacksamhet, så vågar fler komma med synpunkter.
  • Hur kan ni bjuda in läsarna att hjälpa till? På de flesta sajter är det svårt att snabbt höra av sig (helst anonymt) om språkfel i texten.
  • Fortbildning! För många journalister var det länge sedan de pluggade svenska eller läste igenom TT-språket. Uppdatera er tillsammans – då blir det av!

Kommentarer:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *