fredag 4 december, 2020

Mediemänniskan.se

Inspiration och input för nyhetsjournalister.

Hej tidningshus, vad sägs om att göra så här?

Nej, jag har antagligen inte svaren på gåtan: hur ska tidningarna göra för att överleva digitalt. Inte jag heller. Men någon måste ju börja kasta ut lite idéer.

Ingen tjänar på att tidningar dör och läggs ner. Läsarna, demokratin, debatten och konkurrenterna får det fattigare.

När jag surfar runt på (många) lokaltidningars sajter märker jag av ambivalensen på nätet. Alltså kortfattat:

  • En gång i tiden satsade man på webben, men det gick inget bra eftersom annonsmarknaden var för hård, så därför har man strypt sajterna till att erbjuda krimnotiser. Typ.
  • Man sitter också fast i gamla publiceringssystem, som är svåra att uppgradera till vad man egentligen skulle vilja ha i dag. Dock erbjuder man papperstidningen som PDF.

Aftonbladets chefredaktör Jan Helin har vid många tillfällen kritiserat lokaltidningarnas ägare för att låta tidningarna vara underutvecklade digitalt. Flera tidningar har till och med nyligen lanserat nyhetssajter — innan hade de bara en statisk sida med kontaktuppgifter till redaktionen. Jag är beredd att hålla med.

Här är några av mina förslag:

1. Håll nere kostnaderna med WordPress

WordPress är ett publiceringsverktyg som är byggt på öppen källkod, vilket innebär att det är gratis att använda. Utvecklingskostnaderna kan därför hållas ner, om man gör ekonomiska val. Flera kända nyhetssajter använder WordPress, bland andra CNN.

Går man till en webbyrå som bygger ett specialsystem från grunden finns risken att man sitter fast om fyra år igen.

Satsa på följsam design, så att webben blir naturlig och lättanvänd i mobilen.

2. Erbjud webbens kvaliteter

Tänk utanför boxen — och behandla webben som något mer än autopublicerade tidningstexter. Webben är ett unikt medium.

Om man ska ta betalt för nyhetswebben/appen måste den vara värd att betala för. Jag gissar att få vill betala för krimnotiser och ett TT-flöde. Men kan man prenumerera på ett hett nyhetsflöde från sin lokalredaktör, se videoklippen från händelserna i närheten, få lokala pushnotiser, dagsaktuella nyhetssammanfattningar och infografik över de politiska besluten, så kanske?

Idéer om journalistisk kvalitet brukar sällan saknas på redaktionerna, det är åtminstone min erfarenhet. Istället önskar många journalister göra bättre, kvalitativ journalistik som kan presenteras på ett uttänkt och pedagogiskt sätt.

3. Satsa på att bli ledande och förstavalet på nätet

Kanske är jag naiv, men jag tror att en lokal sajt också skulle kunna buffla in sig bland de översta bokmärkena hos publiken.

Aftonbladet har lyckats norpa platsen som den självklara startsidan för många — med roliga klipp, spännande rubriker och ständigt uppdaterad. Precis som på Facebook har det — alltid — hänt något nytt, och det skapar ett nyhetsberoende hos publiken. ”Har det hänt något?” frågar sig besökarna — och syftar alltså på de senaste tio minuterna.

Visserligen finns många goda försök – inte minst för flera år sedan – men ännu är det få som har utforskat vad en riktigt bra nyhetssajt är. Kanske var även tajmingen dålig – för tidig, i början av 2000-talet. Precis som med specialmagasinen för surfplattorna, som man erbjöd för en pryl som inte på riktigt slagit igenom bland konsumenterna ännu.

Håller du med? Har du fler idéer om hur tidningarna ska få snurr på nätet? Kommentarsfältet är öppet.

Kommentarer:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *