söndag 8 december, 2019

Mediemänniskan.se

Inspiration och input för nyhetsjournalister.

Borde reportrar använda ordet ”försämring”?

Här är en fråga som jag grunnat på ett bra tag. Jag har inget klart svar, men jag tror att frågan är värd att ställa sig för den som är journalist.

pil upp pil nerVärdeladdade ord bör undvikas. Det lärs ut av både journalistutbildningar och redaktioner som tror att journalister kan sträva mot att vara opartiska.

Ofta ser, läser och hör jag orden ”försämring” och ”förbättring” som beskrivning av en förändring. Det kan handla om en politisk reform eller ett förslag från en organisation eller myndighet.

Två olika sidor

Om förändringen innebär en försämring eller förbättring – beror inte det på vem man frågar?

Väldigt ofta finns olika åsikter om saken och två sidor av myntet. Borde vi journalister då slå fast hur publiken ska se på förändringen?

Det här är en tankenöt. Jag vill gärna läsa dina tankar. Skriv en kommentar här nedanför!

Nick Näslund
Mediemänniskan.se

Kommentarer:

  1. Polisen löser allt färre brott. Att polisen har försämrats är ju att hårdra, men ändå har väl uppklaringsprocenten försämrats de senaste åren? :-)

  2. Orden används dock oftast följa av preposition (ibland underförstådd). Försämring _för_ pensionärerna/eleverna/arbetstagarna. Och då är det alls inget ställningstagande – bara betraktat från någon (förmodat) drabbad grupps perspektiv.
    Till yttermera visso har de flesta medier någon slags värdegrund (humanistisk, nationalistisk t.ex.) och då står man oftast på den enskildes eller svages sida, mot myndigheter, makthavare och storföretag.

    • Intressanta synpunkter! Kanske är det jag som inte hänger med på det underförstådda. Jag tycker nog ändå att det är snäppet bättre att låta en pensionär/elev/arbetstagare uttrycka det där själv: ”Det här är en klar försämring för oss pensionärer!”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *