måndag 24 juni, 2019

Mediemänniskan.se

Inspiration och input för nyhetsjournalister.

”Enligt”– ett magiskt ord

Lördagens Medierna berättade om flera redaktioners ”okritiska” rapportering om tågolyckan på Saltsjöbanan utanför Stockholm. Att rapportera om anklagelser – såsom gripanden, anhållanden och misstänkta brott – tillhör dock vardagen och är svårt att undvika.

Efter tågolyckan anklagades en städare för att ha stulit tåget. Det visade sig inte vara sant.

Artiklarna om anklagelsen ligger fortfarande kvar på många nyhetssajter.

Uppgiften om att städerskan stulit tåget kom från tågoperatören och kvinnan anhölls av en åklagare. Det fanns alltså få källor på ett trovärdigt sätt kunde ge en annan bild.

Anklagelser i vardagen

Situationer där journalister har svårt att dubbelkolla vad som verkligen har hänt inträffar dagligen. Nästan alla polisnotiser, krimtelegram eller artiklar om nya brott baseras på en källa: polisen. Detta oavsett om det är polisens officiella uppgifter eller källor inom polisens organisation som berättat anonymt för reportern.

Att dubbelkolla om anklagelserna mot en gripen person verkligen stämmer är svårt och i praktiken omöjligt. Det skulle krävas enorma resurser för medierna att genomföra egna utredningar och att bekräfta hur händelseförloppet verkligen såg ut.

Svårt att undvika

Vissa kanske skulle argumentera för att medierna inte skulle berätta om brott eller rättsprocesser innan utredningen är klar och ett domslut faller. Jag tror personligen att det skulle ge stora problem:

  • Ryktesspridning skulle uppstå, missförstånd och helt ogrundade utpekanden skulle börja florera bland människor som snappat upp bråkdelar av vad som hänt.
  • Dessutom skulle människor ”försvinna” ur samhället när de grips, utan att någon berättar eller följer med i bakgrunden till varför.

Här är några exempel på texter som innehåller anklagelser:

Anonymisering och ordet ”enligt” viktiga metoder

I flera länder publicerar medierna namn och bild på anklagade personer – långt innan rättegång eller ens åtal. I Sverige kan det också ske om personen är känd, med hänvisning till det omdiskuterade allmänintresset. Det kan också ske om personen är efterlyst. Nästan alltid publiceras dock inte identiteten på en anklagad förrän rättegången är över – om ens då.

När det bara finns enstaka källor att stödja sig mot är ”enligt” ett fantastiskt ord. Det gör att journalister slipper slå fast uppgifter som inte är helt bekräftade, dubbelkollade och helt säkra. Samtidigt bör källan man hänvisar till bedömas vara mycket trovärdig.

Nästan all fakta – till och med vetenskapligt bevisad – riskerar att bli reviderad. Med den bakgrunden är det svårt för en journalist att vara helt säker – på någonting.

Nick Näslund
Mediemänniskan.se

Kommentarer:

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *