måndag 10 december, 2018

Mediemänniskan.se

Journalistbloggen med 2 000 besökare i veckan.

Illustration: Nick Näslund

Är nyhetsjournalistiken missförstådd?

Snuttifierande, kortsiktig, hårdvinklad och förenklande. Nyhetsjournalistiken har fått mycket skäll och ses ofta som en resurskrävande storasyster till det mer nobla långsiktiga grävandet.

Är en nyhetssändning på två minuter viktig för samhället? Eller står den sig slätt i jämförelse med fördjupning?

En av nyhetsjournalisternas viktigaste roller tycker jag är att förenkla (jo, faktiskt!) och förklara komplicerade sammanhang på ett enkelt sätt så att så många grupper i samhället som möjligt förstår och hänger med – och att publiken i stort kan få en överblick över händelser och skeenden som kan vara viktiga att ha lite koll på. Allmänbildning.

Slut fred mellan långt och kort

Personligen ogillar jag när rapporterande journalistisk bevakning krigar med långsiktig fördjupning och granskning. Det är två syskon – som är lika viktiga. Det är också en utmaning för nyhetsredaktioner: att behålla båda.

I Sverige kan vi se en uppdelning, där vissa nyhetsmedier drar åt det fördjupande hållet och blir magasinsliknande produkter – och där andra slåss om rollen som den snabbaste nyhetsförmedlaren. Men samtidigt som ingen skulle tycka det vore önskvärt att ”snabba Aftonbladet” slutar med sina genomarbetade granskningar och longread-format, kan det ses som naturligt för andra nyhetsmedier att minska på den dagliga rapporteringen (ersatt med TT-material – eller ingenting alls) och ge sitt huvudfokus åt långsiktig journalistik.

Men – kan inte myndigheterna rapportera själva?

I debatten hörs fler och fler röster som hävdar att informatörer nu kan ta över rapporterandet och journalister enbart kan koncentrera sig på granskning. Hur skulle ett sådant samhälle se ut?

Ett exempel: Polismyndigheten rapporterar i dag om ett urval av de insatser som polisen gör samt ett urval av de brott som anmäls. Det är långt ifrån alla ärenden som når polisens hemsida eller Facebookflöden. Rymningar och andra händelser blir inte offentliga.

Granskande nyhetsbevakning

Man skulle kunna resonera som så att polisen kan få stå för rapporteringen i ett halvår – för att sedan granskas av ortens journalister: hur många ärenden nådde offentligheten? Hur många ärenden stannade innanför polisens väggar?

piratskeppDet man då inte tänker på är att i den löpande journalistiska rapporteringen (med enklare ord: den dagliga bevakningen) ingår ett mått av granskning. Kritiska frågor, motfrågor, uppföljande frågor ställs vid varje kollsamtal med polisen. Därför tycker jag att den kortsiktiga nyhetsjournalistiken också har en viktig roll att spela.

Polisen skulle i exemplet ovan kunna bytas ut mot andra myndigheter eller institutioner. Antalet informatörer och kommunikatörer sägs öka, vilket i sig inte behöver vara något dåligt för journalistiken. Få journalister skulle nog till exempel sörja om polisen fick fler kontaktpersoner som gick att nå. Däremot behöver myndighetsinformationen kompletteras med journalistiken.

Kommentarer:

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *