måndag 24 juni, 2019

Mediemänniskan.se

Inspiration och input för nyhetsjournalister.

Liverapportering del 2: Språket

Vilken attityd och vilket språk passar för liverapportering? Här är mina erfarenheter.

Svenska nyhetswebbar har direktrapporterat eller livebloggat i flera år nu, men ändå räknas sättet att rapportera i textform, minut för minut, som något nytt. Flera journalistutbildningar övar inte det här med sina studenter, trots att det kanske är en av de mest utmanande formerna av rapportering, åtminstone enligt mig.

Det finns mycket att tänka på, från förberedelser, etik och publicistiska beslut i realtid till språk, teknik och interaktion med publiken.

I en serie blogginlägg tänkte jag bjuda på slutsatser av mina erfarenheter. Jag är definitivt inte den enda som har arbetat med direktrapportering. Fyll gärna på med dina tips i en kommentar!

Vilken typ av tilltal passar?

Det är skillnad på olika typer av händelser. Samma språk och tilltal fungerar inte till allt. Att rapportera från ett sportevenemang, en musikfestival, en större olycka eller en rättegång är alla olika saker.

Du klarar förstås att välja rätt tilltal eftersom mycket handlar om sunt förnuft. Men det kan ändå vara värt att fundera igenom om det vid det aktuella tillfället passar att…

  • …din egen personlighet syns i rapporteringen.
  • …du skojar med läsarna.
  • …språk och grammatik inte blir helt rätt.
  • …du använder slang eller modernt chattspråk.
  • …fackuttryck vävs in i texten.

I vissa sammanhang kanske publiken är så pass insatt i ämnet, att du kan förvänta dig att de förstår vissa termer. I andra sammanhang kanske du måste lägga till en förklaring.

Ibland kan du ta ut svängarna med språket, PLÖTSLIGT BLI HELT EXALTERAD, härma läten i texten (aaargh! woooohoo! ojojojojoj!) eller skriva såf orft att det blir lite felstafvat rför att det ärä så späännande! I rätt sammanhang kan det ge en extra dimension åt rapporteringen.

Använd dig av rytmen

Minut för minut-rapportering i ett Twitterliknande flöde har en stor fördel jämfört med vanlig artikeltext: du kan använda meddelandenas längd för att variera rytmen.

Det använde jag till exempel vid en rättegång nyligen. En kort mening som får stå för sig själv i en egen ”tweet” blir mer dramatisk än om du publicerar ett helt stycke.

Påhittat exempel:

  • Åklagaren frågar 27-åringen om han inte hittar på vad som hänt i lägenheten. Först svarar mannen med en avvikande gest. Sedan brister det för honom. 27-åringen gråter i rättssalen.

Jämför med:

  • Åklagaren frågar 27-åringen om han inte hittar på vad som hänt i lägenheten. Först svarar mannen med en avvikande gest.
  • Sedan brister det för honom.
  • 27-åringen gråter i rättssalen.

Läs också: Så förbereder du en liverapportering

Nick Näslund
Mediemänniskan

 

Kommentarer:

  1. Något som lämpar sig väl för direktrapportering via Twitter är politiska debatter i till exempel kommunfullmäktige. Är det en het fråga som debatteras inför ett beslut kan man i princip återge hela debatten i kortformat. Presentera talaren lite kort, tweeta centrala citat, redogör för händelseförlopp och eventuell omröstning.
    Är debattörerna aktiva på Twitter kan det dessutom vara en god idé att tagga dem i tweeten, tex @carlbildt. Tänk dock på att inte tagga dem allra först i tweeten, eftersom du då riktar dig direkt till denne, och alla de som följer dig eller den aktuella hashtaggen kan inte se den tweeten.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *