Live-journalistik utan risken att röja känsliga uppgifter – är det möjligt? Mediemänniskan funderar kring frågan.

Live-journalistik utan risken att röja känsliga uppgifter – är det möjligt? Mediemänniskan funderar kring frågan.
Det gör mig orolig när journalister inte försvarar journalistiken – och till och med bygger vidare på misstolkningar. I de allvarligaste fallen hjälper seriösa journalister till att sprida begrepp och idéer som lanserats i propagandasyfte – mot fri journalistik.
Vet du vad en "dårrad", "hare", "hårig bebis", "take", "macka", "viral gengångare" eller "mjukflash" är?
Visst gör det ont när journalistik kallas ”skriverier”?
Att ge kritik och mötas av tacksamhet. Hur ofta händer det? Det jag mötte på Ekojouren (hjärtat i Ekots verksamhet) var imponerande.
Att ha ett korrekt språk, utan slarvfel och grammatiska missar, borde både vara ett säljargument och höja trovärdigheten för medier. Samtidigt verkar få ta ansvar för språket.
Just nu planeras för sommaren på svenska redaktioner. Scheman läggs, semesterönskemålen har redan skickats in. Samtidigt bör journalisterna rusta sin journalistik så att den blir motståndskraftig för sommartorka.
Lastbilsattacken i Stockholm bevakas flitigt av medierna. Här är några saker som nyhetsredaktionerna har blivit duktigare på.
Praktiska tips. Som nyhetsreporter är det en stor tillgång att vara idérik, för att hitta nyheter eller ämnen att titta närmare på. Men det är förstås lättare sagt än gjort. Vad får journalister egentligen idéer ifrån?
Ettriga erbjudanden. Vid jämna mellanrum får jag mejl från mer eller mindre välformulerade pr-byråer som vill använda bloggen som reklampelare. Av flera skäl vore det direkt olämpligt för mig att nappa på erbjudandena, men bloggosfären är stor – och jag kan tänka mig att de får napp någonstans.
Skrattet som fastnat i halsen. Den så kallade bankomatbluffen, där en kille hävdade att han tagit ut hundratusentals kronor som han inte hade på kontot, har tagit en ny vändning. Nu hävdas att det hela var ett sätt att ”testa medier”.
Form & tilltal. Tjocka rubriker. Röda just nu-vepor. Gula bakgrundsplattor. Listan med de senaste publiceringarna. En ticker som ständigt uppdateras. Kan form ge en känsla av puls och tilltala nyhetsknarkarna?
Fokus på förbättring. Att journalister ofta direktsänder om nyhetshändelser ifrågasätts. Vilka lärdomar kan vi dra av ”live-revolutionen”?
Framtida assistenter. Jag ser fram emot att ha robotar som kompletterande kollegor. Det första de kan ta tag i är att korrekturläsa.
Ska du rapportera om brott och känner dig grön på området? Här är en lathund med det mest grundläggande.
Fnurra på tråden. Kraven på medier av hög teknisk kvalitet har bara ökat. Vi kräver att få streama musik i minst ”cd-kvalitet” och tv-skärmar, surfplattor och mobiler visar video i HD. Samtidigt kan telefonernas samtal vara brusiga, knastriga och med låg volym.