Visst gör det ont när journalistik kallas ”skriverier”?

Visst gör det ont när journalistik kallas ”skriverier”?
Att ge kritik och mötas av tacksamhet. Hur ofta händer det? Det jag mötte på Ekojouren (hjärtat i Ekots verksamhet) var imponerande.
Att ha ett korrekt språk, utan slarvfel och grammatiska missar, borde både vara ett säljargument och höja trovärdigheten för medier. Samtidigt verkar få ta ansvar för språket.
Framtida assistenter. Jag ser fram emot att ha robotar som kompletterande kollegor. Det första de kan ta tag i är att korrekturläsa.
FORMULERINGAR. Vilket språk och vilken stämning vill vi ha på nätet? Har journalister och så kallade skribenter i media något ansvar?
Snabbt och kort? Bilder som pynt? Råintervjun som extramaterial? 2001 ringde och ville ha tillbaka sina råd.
Att vara korrekt och samtidigt använda ett vardagligt språk som är enkelt att förstå kan vara en tuff balansgång för journalister. Här är några exempel.
Vilken attityd och vilket språk passar för liverapportering? Här är mina erfarenheter.
Själv har jag arbetat en hel del med att tvätta, formulera om – och skriva texter för nyhetswebben. Här är några tips. Fyll gärna på med dina egna!
Mitt blogginlägg om journalistfloskler som kanske förföljer dig gav fler förslag på floskler som tenderar att ge en svävande journalistik. Här är läsarnas urval.
Flera språkvårdare hävdar i dag att språkregler blir mindre viktigt. Det ställer till det för oss journalister. Ofta hamnar jag i en situation där jag inte vet vem eller vad jag ska konsultera. Uppdaterat: Nu har jag fått tips av en läsare.
Inte nog med att Googles slogan ”Don’t be evil” verkar ha gått hem hos världens användare och att googla blivit ett svenskt verb: Företaget gör nu allt för att deras nya sociala nätverk ska skrivas ”Google+” i text. Och det fungerar!