20 år med Aftonbladet.se

Efter 20 år på nätet kan Aftonbladet sammanfatta en rad framgångar digitalt. I dag har de satt standard för hur svenska nyhetssajter ser ut och fungerar.

Är PDF-tidningar och ”radio-tv” webbens mörka framtid?

Plötsligt hände något – och utvecklingen börjar gå bakåt. Med mörka glasögon skulle man kunna se det så, när tidningarnas digitala versioner består av en nedladdningsbar PDF och den nya tv:n till 90 procent består av ”gubbe i rutan”.

Intressant användarkarriär på nya Politism

Aftonbladets nya opinionssajt Politism lanseras i augusti. En del av sajten blir ett community – där användarna får mer frihet, beroende på hur högt de klättrar på ett slags förtroendestege.

Är artikeln det bästa formatet på webben?

Den klassiska nyhetswebben har rötterna i papperstidningen. Sättet som vi presenterar text har inte förändrats mycket från den klassiska tidningsartikeln: rubrik, ingress, brödtext. Kanske är det dags att utmana texternas form på nätet?

Jnytt öppnade ”positivt” kommentarsfält

”Vi går till och med så långt att vi skapar en kommentatorsfunktion där vi endast publicerar positiva inlägg” skrev nyhetssajten Jnytt inför SM-slutspelet i ishockey.

Skilj på teknik och metod på nyhetswebben

Att arbeta med journalistik på webben riskerar att handla om hur verktyget fungerar, eftersom webbande i hög grad förstås kräver tekniska kunskaper. Men metoderna får inte glömmas bort när vi lär upp nya webbjournalister, tycker jag.

Så summerar mediernas utvecklare 2012

De jobbar bakom kulisserna för att göra det möjligt för mediebolagens journalister att publicera nyheter så smidigt som möjligt – och för att ge publiken en så bra upplevelse som möjligt. Men vad gjorde de förra året?

Fem av Aftonbladets pusselbitar

Den utsågs till Sveriges bästa nyhetssajt av Internetworld och har ledartröjan i kampen om nyhetsläsare på nätet. Oavsett om man arbetar med kvällstidnings-, morgontidnings-, riks- eller lokaljournalistik finns det säkert anledning att snegla på sajtens pusselbitar.