Live-journalistik utan risken att röja känsliga uppgifter – är det möjligt? Mediemänniskan funderar kring frågan.

Live-journalistik utan risken att röja känsliga uppgifter – är det möjligt? Mediemänniskan funderar kring frågan.
Form & tilltal. Tjocka rubriker. Röda just nu-vepor. Gula bakgrundsplattor. Listan med de senaste publiceringarna. En ticker som ständigt uppdateras. Kan form ge en känsla av puls och tilltala nyhetsknarkarna?
Fokus på förbättring. Att journalister ofta direktsänder om nyhetshändelser ifrågasätts. Vilka lärdomar kan vi dra av ”live-revolutionen”?
Ökade möjligheter till direktrapportering från nyhetshändelser ställer också högre krav på att journalisten tar rätt beslut, i realtid. När du är mitt i rapporteringen har du ganska små möjligheter att rådfråga arbetsledare eller utgivare om råd.
Vilken attityd och vilket språk passar för liverapportering? Här är mina erfarenheter.
Direktrapportering, liverapportering eller livebloggande — en av de nyaste formerna att rapportera har många namn. Det handlar om att följa en händelse och rapportera i textform, minut för minut, ofta i kombination med en interaktion med publiken. Här är några grejer som kan vara bra att tänka på inför en direktrapportering.
Det är spännande när standarder börjar ta form. Genom snabbare uppkopplingar, andra vanor hos publiken och en numera ganska lång erfarenhet på webbredaktionerna höjs ribban för vad som går att krydda en rapportering med.