Det gör mig orolig när journalister inte försvarar journalistiken – och till och med bygger vidare på misstolkningar. I de allvarligaste fallen hjälper seriösa journalister till att sprida begrepp och idéer som lanserats i propagandasyfte – mot fri journalistik.
Skrattet som fastnat i halsen. Den så kallade bankomatbluffen, där en kille hävdade att han tagit ut hundratusentals kronor som han inte hade på kontot, har tagit en ny vändning. Nu hävdas att det hela var ett sätt att ”testa medier”.
Nu har något hänt och flera svenska redaktioner har förstått att de 1 synligt måste berätta vad (nyhets-)journalistik går ut på och 2 märka upp åsikter, debatt och opinionsjournalistik tydligare.
#meg14 | Under Mediedagarna tog David Crouch, redaktör på Financial Times och gästföreläsare på JMG, upp misstänksamheten mot etablerade medier.
Det räcker inte med ett enda mediemagasin i P1 och ett gäng nischade branschtidningar. Myter om hur journalister jobbar verkar kunna få fäste ändå.
I sociala medier stönas det ofta kring hur dålig källkontroll medier och journalister gör. Förväntningarna stiger i takt med att hånfulla tweets läggs ovanpå varandra.
De flesta svenska redaktioner har nog ungefär samma erfarenheter. Många samtal från publiken handlar om kritik mot medierna i allmänhet, eller redaktionen i synnerhet. Frågan är vad denna våg av kritik ger för effekt på hur vi journalister tar till oss konstruktiva synpunkter.
Vad har gått fel och hur kan journalisterna stärka sitt förtroende? Här är ett urval av bloggläsarnas kommentarer efter Mediemänniskans temavecka om journalistikens förtroende.
I en kolumn i Aftonbladet tidigare i år vände Peder Kadhammar på begreppen – kanske är det bara bra att inte journalister skaffar sig ett stort förtroende? Det får mig att fundera över om det finns olika typer av förtroende – och om krisen är allvarligare i dag än någonsin.
Den parajournalistiska sajten Avpixlat uppmanade i veckan sina läsare att spela in journalister med dold kamera eller mikrofon. Sajten efterlyser ”alla typer av information, foton, ljud- och videomaterial som dokumenterar någon form av negativt beteende eller några kontroversiella åsikter” hos bland annat politiker och journalister.
Journalisterna hamnade allra längst ner på botten när respondenterna i 2012 års förtroendebarometer fick klassa sitt förtroende för olika yrkesgrupper.
Crowdsourcing | Tillsammans med Mediemänniskans läsare hoppas jag att komma närmare svaret på frågan om det går att göra något åt förtroendekrisen och hatet mot journalistkåren. Häng med och bidra med dina erfarenheter och idéer!