Kraven på en journalist

Tema: Journalistutbildning

Det här kommer att krävas av dig efter journalistutbildningen

Arbetsförmedlingen skriver sammanfattningar som beskriver en rad olika yrken, så också journalistens. Enligt myndigheten finns det flera saker som du bör vara beredd på att tackla som färdig journalist efter din utbildning:

Öva under din journalistutbildningJournalisten måste vara bra på att uttrycka sig väl

”Såklart” tänker du säkert. Tipsen från Arbetsförmedlingen kanske inte är de mest oväntade. Men de är värda att tänka på. Exempelvis finns det journalister som blir förvånade över att de måste kunna skriva artiklar när de arbetar med tv eller radio. I dag skriver de flesta journalister texter till webben – även om redaktionen från början arbetade med etermedier som radio och tv. Samma sak gäller åt andra hållet: Skrivande journalister måste ibland vara beredda på att ställa sig framför en videokamera som sänder direkt på tidningens webb.

Det är skillnad på att uttrycka sig väl, vara tydlig och prata rikssvenska. I radio och tv är det bra om du som journalist behärskar de två första. Pratar du däremot med brytning eller med dialekt så ger det oftast bara dig en personlig framtoning. Det kan till och med vara en fördel.

Sociala egenskaper är viktiga

Enligt Arbetsförmedlingens korta lista krävs det att du har en god förmåga att ha kontakt med andra människor. Det är förstås viktigt när du ringer samtal, träffar personer som du ska intervjua och i det dagliga arbetet på redaktionen. Samtidigt finns det journalister som arbetar i roller där de inte träffar speciellt mycket folk än den egna redaktionen. Nyhetsproducenter, deskreportrar och researchers arbetar ofta på kontoret i samarbete med de reportrar som ger sig ut på stan.

I stort går det inte att komma ifrån att sociala egenskaper är viktiga, inte minst vid anställningsintervjun.

journalistutbildningArbetet görs ofta under tidspress

De flesta journalister har en viss press på sig att leverera material inom en rimlig tid. Det finns ingen anledning att se med allt för stor respekt på detta faktum, men det är bra om du under journalistutbildningen övar på det här. I de flesta journalistutbildningar ingår kurser och övningar som går ut på att du ska leverera rapporter innan deadline.

Med uppdaterade nyhetssajter finns det egentligen ingen gräns för hur snabb det är bra att vara. Samtidigt måste förstås även journalister arbeta under mänskliga former – och ha tid att kolla fakta och tänka efter innan något publiceras.

Ensamarbete blir vanligare

Journalister på radio, tv och tidningar arbetar oftast ensamma. Fotografer kan ibland göra dig sällskap, men ofta är det bara en kort stund innan fotografen måste skynda iväg på ett annat jobb. Många lokalredaktioner har bara en tjänst och det kanske blir du. Samtidigt finns flera verktyg som gör att du kan hålla en ständig kontakt med huvudredaktionen. Chattprogram, videokonferenser, mejl och telefon är några som är vanliga.

Öva dig i att vara självständig under din journalistutbildning. Ta för dig vid grupparbeten och se till att du lär dig alla delar, till exempel fotografera och redigera. Då är du bättre rustad när du är klar med utbildningen.

Tekniken utvecklas hela tiden

Precis som Arbetsförmedlingen skriver måste du vara beredd att hänga med. Det är egentligen inga konstigheter om du är intresserad av att använda nya verktyg. Känner du att du inte är vän med en kamera eller ett program i datorn – be om hjälp, fråga om du kan få en halvdag att sitta med verktyget och öva i lugn och ro eller ta eget initiativ att bli van vid verktyget genom att öva tio minuter efter jobbet varje dag. Kan du hantera verktygen bra ger det dig en stor fördel!

Det här innebär också att du inte kan förvänta dig att vara färdigutbildad när du avslutat journalistutbildningen vid en högskola eller ett universitet. I arbetslivet lär du dig ständigt nya saker och du måste vara beredd på att hela tiden sätta dig in i nya system.

Nick Näslund
Mediemänniskan.se

Kommentarer:

  1. Finns det några grundregler för svensk journalistik?. Yrkesleg?…..När bryter en journalist mot reglerna inom den svensk journalistiken, blir den personen berövat eller förbjuden att utöva yrket då ?. Om man jämför med sådana yrke som : läkare..tex.

    • Hej! Jodå, det finns både yrkesregler ( http://bit.ly/1cITIiB ) och publicitetsregler ( http://bit.ly/1gO7bED ). Eftersom det inte är en skyddad titel, så finns det ingen instans som kan utesluta en journalist från själva yrket. Däremot kan man bli utesluten ur fack- och yrkesförbundet SJF ( http://bit.ly/2kCfdcK ) – och naturligtvis bli av med jobbet, om man inte sköter sig eller följer reglerna. Det finns presslegitimationer som utfärdas av facket och de största medieföretagen.

  2. Ska inte journalister vara opartiska då de levererar info på tv, radio, tidningar mm?….Varför är svensk journalistik pro- amerikansk och pro -israelisk?. Varför alla stora svenska tidningar ( DN, Di, SvD mm ) har amerikanska kuratorer ?. Gäller det SVT också?. Hur ska en svensk journalist vara?. Varför levererar man inga informationer , bilder om Yemen?. Varför berättar man inte och visar Syrien längre?…Inga bilder, filmer, artiklar?. Varför visar man inte flyktingar från Tyskland, Frankrike mm?. Varför berättar man inte om den svenska inblandningen i kriget i Ukraina, Afganistan?…….Varför visar man inte det militära stödet som Sverige ger till olika länder?. Vilka länder är det?

    • Hej! Journalister inom public service har krav på sig att vara opartiska, i tidningar kan det vara lite friare – men de flesta tidningsjournalister strävar efter ett opartiskt ideal genom att inte argumentera i texter och vara noga med att intervjua båda sidor i en konflikt, till exempel.

      Du kommer med flera påståenden om vad medier inte gör, vilket jag har svårt att verifiera. Jag har själv läst artiklar om både Yemen, och om flyende människor i Tyskland och Frankrike i svenska medier. Syrienkriget har väl bevakats, kanske mer än de flesta frågor, det senaste året?

  3. Hej
    Jag heter maryam
    Jag går i samhällsvetenskapliga program
    Jag vill veta att vi vilken inriktning ska man gå för aTT komma till journalisterutbildning och vad behövs att komma in.

    • Hej! Vilka antagningskrav som finns för de olika journalistutbildningarna hittar du på antagning.se. Det gäller att få ihop tillräckligt många gymnasiepoäng för att få högskolebehörighet, men vilken linje du går spelar mindre roll. Exempelvis har jag kollegor som gått naturvetenskaplig, samhällsvetenskaplig eller medieinriktning på gymnasiet.

  4. Hej! Jag skulle jätte gärna vilja jobba som TV eller radio producent i framtiden. Eftersom det inte finns en specifik utbildning för just det yrket är det då bäst att studera journalistik eller tv/ radioproduktion?

    • Hej Johanna! Jag tror att de flesta utbildningar på högskolenivå innehåller journalistik, även om de kanske marknadsförs som en ”tv/radioproduktions”-utbildning. Både praktiska och teoretiska kunskaper är viktiga för en producent, så försök hitta en utbildning som ger både och. En journalistutbildning passar även för producenter, eftersom producentskapet mer är en roll på redaktionen, snarare än ett yrke i sig. Lycka till!

  5. Hej! Det är så att jag är väldigt intresserad av journalistik, jag är väldigt inne i sport, speciellt fotboll. Jag vill en dag kunna säga att jag är sportjournalist, dock så vet jag inte om jag kan komma in på någon journalist högskola då jag inte har världens bästa betyg, jag har godkänt i alla ämnen men i några ämnen så kanske jag inte har ett betyg som är högre än E,D. Min frågor är, hur svårt är det att komma in i journalist högskola och hur svårt kommer det vara för mig att lyckas inom sportjournalistik?

    • Hej! Roligt att du är intresserad av journalistyrket. Hur antagningskraven ser ut kan du följa via antagning.se – det ser lite olika ut beroende på vilken utbildning det gäller. De senaste åren verkar (det från början höga) trycket på journalistutbildningarna ha minskat något, enligt de signaler jag snappar upp. Att enbart inrikta sig på sport som reporter gör förstås att möjligheterna blir färre än om man kan tänka sig att arbeta brett och även med andra ämnen. Många vill arbeta med sport och det är en tuff konkurrens, det ska man vara medveten om. Är det däremot det du vill, så tycker jag att du ska följa din dröm. Lycka till!

  6. Hej!
    Hur stora möjligheter har man att bli journalist idag utan att ha journalistisk utbildning?
    Jag har läst några sporadiska kurser i journalistik och reportageskrivande, har en kandidat i praktisk filosofi samt erfarenheter av retorik och skönlitterärt skrivande. Kan det agera som kompenserande faktorer?

    • Hej! Det låter som du har bra koll på vad som krävs, utifrån de kurser som du pluggat. De flesta arbetsgivare jag har kommit i kontakt med har snarare värderat praktisk kunskap än ett examensbevis från en speciell utbildning. Dock krävs en ”journalistutbildning” men den kan förstås variera. Prova att sök arbete med dina meriter och försök skaffa arbetsprover som visar vad du kan. Lycka till!

  7. Hej! Jag är intresserad av att börja studera journalistik, och står just nu mitt i att välja min framtida utbildning. Dock blir jag tveksam när jag är ganska blyg, en egenskap som kanske inte passar så bra in på en journalist. Jag är även mera åt det introverta hållet lagd, och nu undrar jag om det då är ett dåligt val för mej att bli journalist? Dom andra egenskaperna som en journalist bör ha passar ganska bra in på mej.

    • Hej Sara! Att vara blyg och introvert som journalist är på gott och ont.

      Själv var jag mycket blyg under gymnasietiden, men när jag började sommarjobba som lokalredaktör under utbildningen tvingades jag ut i sociala situationer. Det har gjort att jag sakta men säkert har lärt mig att våga mer. Något som är skönt med yrket är att man kan skylla på sin roll som journalist och använda den som en ”sköld” vilket gör att man vågar ställa frågor man normalt kanske inte skulle ställa.

      Jag vet inte om det stämmer, men folk kallar även mig för introvert. Jag vill gärna sitta för mig själv i lugn och ro när jag arbetar. Jag blir mest effektiv då och kan ta beslut på egen hand. Det kan vara en fördel.

      Flera duktiga skrivande journalister som jag känner till är ganska tysta. De gömmer sig bakom fotografen och iakttar, utan att ”babbla på”. Sedan går de tillbaka till redaktionen och skriver färgstarkt och detaljrikt.

      Så, i korthet: Att vara tillbakadragen har sina fördelar, men självklart är det viktigt att kunna inleda konversationer med främmande människor, både via telefon och ansikte mot ansikte. Den förmågan går att öva upp. Jag trodde aldrig att jag skulle våga så mycket som jag gör i dag.

      Varmt lycka till!

  8. Hej! Vad är det för skillnad mellan olika linjer på högskola. Och ska man gå högskola, folkskola eller universitet. Vad är den stora skillnaden mellan dom?

    • Högskola och universitet är ganska lika (ett universitet har, enkelt uttryckt, rätt att bedriva forskning men det behöver inte betyda att det forskas om just journalistik). Ofta finns en akademisk del av utbildningen, där man läser mycket teori. Var noga med att kolla hur många teoretiska kurser och hur många praktiska kurser som ingår i utbildningen, så att du inte får någon chock. Personligen tycker jag att en mix mellan teori (etik, förvaltning, ekonomijournalistik) och praktiska ämnen (så funkar kameran, ljussättning, webb) är det bästa.

      Folkhögskola har mer fria ramar. Där ställs större krav på att du som studerar faktiskt tar med dig kunskapen därifrån. Ofta baseras utbildningen på mycket eget arbete, egen struktur. Läs mer på folkhögskolans hemsida.

      När det gäller arbetsgivare så är min erfarenhet att man inte gör speciellt stor skillnad på om man pluggat på folkhögskola eller universitet/högskola. Men någon form av treårig journalistutbildning är i stort sett nödvändig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *