Jourhavande journalist

fråga journalist

Här svarar jag – så fort jag kan – på frågor om journalistik, arbetsmetoder och andra allmänna frågor om hur journalister arbetar.

  1. Kan jag allt?
    Nej, självklart inte. Men jag ska försöka svara efter bästa förmåga. Det borde vara värt något.
  2. Varför gör jag det här?
    I en värld där myter om journalistik ofta florerar behöver någon berätta öppet om hur journalister arbetar. Det är ett av skälen.
  3. Hur snabbt svarar jag?
    Det beror på arbetsbelastning och annat som sker i mitt liv. Men svar kommer, så håll utkik!

Ställ din fråga i en kommentar eller mejla till nick@mediemanniskan.se

Färdiga svar:

Kommentarer:

  1. Hej! Jag är 15 år och ska snart välja gymnasium. Jag är väldigt intresserad av journalist yrket och tycker det verkar så roligt. Tänkte bara höra vilken linje du gick på gymnasiet och om det är svårt att få jobb som journalist? Finns det några tips att få ett jobb? Behöver man vara orolig att inte få nått jobb när man gått ut skolan? Vad är det roligaste med journalistyrket? // Mvh Saga

    • Hej Saga! Roligt att du är intresserad av yrket! Bilden av arbetsmarknaden är väldigt komplex. Samtidigt som många redaktioner har svårt att rekrytera vikarier är det samtidigt svårt att få fasta jobb. De flesta nyhetsjournalister måste hoppa mellan vikariat i flera år innan de hittar en tills vidare-anställning. Fortfarande finns förstås jobb, men man får vara beredd på att vara öppen för att flytta och att jobba inom olika typer av mediehus, produktionsbolag, tidningar, radio, tv. För mig har knepet varit att bredda mina kunskaper så mycket som möjligt. Det roligaste som nyhetsjournalist är att man får följa händelseutvecklingen – ingen dag är likadan. Själv tycker jag att det är väldigt skoj att hitta nyheter och berätta dem för publiken. Det roligaste med yrket är att man har möjlighet att göra så mycket olika saker och ständigt är tvingad att utvecklas och ställa om. Att driva skoltidning på gymnasiet är en bra övning; du hittar flera inlägg om det här på bloggen. Varmt lycka till!

    • Glömde att skriva vilken linje jag gick på gymnasiet: Jag valde det samhällsvetenskapliga programmet med internationell inriktning. Det är inte ett måste, utan det fungerar lika bra med exempelvis naturvetenskapligt program eller något annat som ger behörighet till högskola eller universitet. Jag gillade dock samhällskunskapen på gymnasiet, eftersom man där fick lära sig om hur samhället fungerar – något som är mycket bra att känna till som journalist :)

  2. Jag har läst ett FB-inlägg av min släkting Erika Bjerström, välkänd SVT-korre i USA. Hon publicerar nu nyheten att hon inte förlänger sitt kontrakt ett år till utan åker hem till Sverige. Hennes motivering är intressant och tankeväckande och jag skulle vilja få en kommentar om vad hon uppfattar som krav som ställs på korrespondenter i TV, som förmodligen är det mest eftertraktade journalistjobbet.
    Hon uppfattar att man kräver det här:
    ”Utöver fördjupande reportage och analyser måste vi också möta mediekonsumenterna på webben med välskrivna artiklar samt vara på FB , Instagram och Twitter. ”

    Detta innebär att det, mer eller mindra uttryckligen, ska ingå i arbetsuppgifterna att:

    1 göra reportage
    2 skriva artiklar på webben
    3 vara på FB och skriva inlägg om akttviteter
    4 vara på instagram och lägga ut bilder
    5 skriv inlägg på Twitter

    Utöver detta vill man naturligtvis även bedriva socialt liv på webben och ha ett privatliv.

    Alla måste inse att alla dessa uppgifter hinner man inte med om man ska göra bra reportage. Det blir varken hackat eller malet. Jag misstänker att den situation hon uppfattar som krav från arbetsgivaren är den som hon upplever, som oerhört ambitiös, inte de krav som formellt ställs.
    Hur är det för andra korrespondenter? Om det är denna extremt splittrande miljö: varför reagerar inte fler?

    • Hej! Ja, det stämmer att de flesta nyhetsjournalister (så även korrespondenter) förväntas använda sociala medier som verktyg. Arbetstiden det tar beror förstås på hur ofta som olika sociala medier-konton ska uppdateras, men man ska inte överdriva hur mycket tid och energi det tar. Att twittra och ”instagramma” en kortversion av den rapport man har förberett för tv borde vara relativt överkomligt.

  3. nyfiken men vet dock att yrket är tufft haha är yrkeschaufför och konkurensen är lika tuff där .
    är blivande frilans med måttlig utb har dock rest en del och är på resande fot lite nu och då
    utb är kört för en som är 46 +men är dödligt nyfiken på allt

    • Hej Jakob! Tror att ett brinnande sportintresse är det viktigaste, att man är duktig på språket (svenska) och säkert även matematik. Sportkommentering går snabbt och kräver att man är kvicktänkt och att man har pluggat mycket innan; om spelare, lagen, regler, bakgrunder och så vidare. Öva själv framför en tv-match utan ljud, så får du känna på utmaningen.

      Många sportkommentatorer arbetar även som skribenter eller reportrar utöver att de kommenterar matcher. En journalistutbildning på högskolenivå kan därför komma väl till pass. Lycka till!

  4. Hej!
    Jag undrar om du känner till svenska journalister som främst skriver på engelska? Jag har länge haft ett stort intresse för att skriva på engelska men är väldigt osäker på hur utländska tidningar ser på en journalist som inte skriver på sitt modersmål. Skulle gärna satsa på en kandidatutbildning i journalistik eller engelska i Skottland (där det är billigare att studera än i andra engelsktalande länder), men det kanske inte räcker?

  5. Hej
    Jag har ingen webbplats för tillfället, men kommer att ordna med en sådan så fort jag hinner med. Jag har en skribentkurs om 4 månader, men detta räcker väl inte till att påbörja en journalistutbildning?
    Svara mig gärna då jag vill veta vad som gäller.
    Med vänlig hälsning
    Agneta

    • Hej Agneta! Jag är lite osäker på vad du menar med skribentkurs? För att påbörja en journalistutbildning behöver du ha gjort högskoleprovet, ha ett bra gymnasiebetyg eller genomföra ett antagningsprov på en folkhögskola. Du kan läsa mer om vilka krav olika utbildningar har på antagning.se

  6. Hej!
    Hag funderar på att ansöka till journalistutbildning men skulle jag kunna veta vad det krävs. Förutom samhällkunskap behöver jag att studera historien också eller hur?

    • Hej! Tack för din fråga! Kraven för att komma in på en journalistutbildning varierar. Du kan antingen göra högskoleprovet eller söka med hjälp av dina gymnasiebetyg. Vissa folkhögskolor har också praktiska antagningsprov.

  7. Hej!
    Jag har funderat på att söka en journalist utbildning och specialisera i sociolog. Skulle jag kunna veta vad krävs det?
    Behöver jag studera historie förutom samhällskunskap??
    Tack!

    • Hej Sofie! För att bli sportreporter skulle jag säga att det handlar om ungefär samma sak som för en nyhetsreporter: en journalistutbildning och ett brinnande intresse för att hitta vinklar och nyheter. Sportkommentator är ett yrke eller förmåga för sig, och antalet jobb är mycket färre. Ofta är det sportreportrar som tränar upp sig för att bli kommentatorer.

  8. Hej! Jag har funderat på att söka en journalist utbildning då jag skulle vilja bli reporter. Är det möjligt eller är det en helt annan inriktning?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *